Idag är det hela 2 år sedan Carolina lämnade oss. 2 år av sorg och saknad. 2 år av känslostormar, inombords kaos och insikt. Det blir bättre. Det finns hopp. Även om sorgen alltid kommer finnas närvarande så blir förhållningssättet till allt som hänt lite ljusare med tiden. Många känslor är dubbla och svåra att relatera till. Å ena sidan vill man gå vidare, fokusera på allt positivt som ändå finns, å andra sidan är man livrädd för att glömma. Att acceptera, prata och att inte vara rädd för sina känslor, tror jag är nyckeln till lyckosam framtid. Finns inget rätt, finns inget fel.
Tack för trevlig fikastund idag, Karin, Lisa och Sara! Ni betydde så otroligt mycket för Carolina och jag är väldigt glad över att kontakten med era familjer finns kvar!
Vill dela med mig av en väldigt fin dikt, skriven till Carolina av hennes bror Jonas:
"I den djupa sucken finns du kvar.
Där i sorgen är du med mig.
Mitt i saknaden är vi tillsammans
När jag letar efter dig någon annanstans.
Går jag vilse i min längtan"
2 år känns både långt och kort på samma gång. Mycket har hänt, lång tid för reflektion.
Samtidigt finns alltid minnena nära till hands. Jag glömmer dig aldrig Carolina!
/Jesper
Tack för trevlig fikastund idag, Karin, Lisa och Sara! Ni betydde så otroligt mycket för Carolina och jag är väldigt glad över att kontakten med era familjer finns kvar!
Vill dela med mig av en väldigt fin dikt, skriven till Carolina av hennes bror Jonas:
"I den djupa sucken finns du kvar.
Där i sorgen är du med mig.
Mitt i saknaden är vi tillsammans
När jag letar efter dig någon annanstans.
Går jag vilse i min längtan"
2 år känns både långt och kort på samma gång. Mycket har hänt, lång tid för reflektion.
Samtidigt finns alltid minnena nära till hands. Jag glömmer dig aldrig Carolina!
/Jesper
