Jorå...

...det är bättre nu. Tack alla som tänker på mig och som hört av sig och undrat. Jag har helt enkelt inte orkat skriva här på bloggen på ett tag. Både på grund av ny information att ta in och hantera för vår del och att jag varit tvungen att vila från omgivningen. Har jag ingen lust att skriva ska jag ju låta bli, det har jag ju lovat mig själv för att slippa ha det som ett måste.

Behandlingen förra veckan var, som ni förstått, ganska tuff. Mycket illamående och fick inte ens behålla vätska. Näringsdroppet fick mig dock att må något bättre. Men dagarna hemma efteråt var även de tuffa. Tog flera dagar innan jag ens kom utanför dörren.

Innan vi åkte hem från Lund fick vi beskedet att de bestämt sig för att göra ett försök att operera. Vi fick träffa flera av de kirurger som tagit beslutet och som ska genomföra operationen. Vi fick en liten inblick i vad operationen innebär och lite information vad som kommer att hända.

Det kommer bli en stor operation. Mycket större än den jag gjorde i december. Den kan ta upp till två dagar att genomföra. En dag att ta bort och en dag att laga. Allt som legat i kontakt med tumören måste bort. Man kan inte ta några risker. Jag får räkna med att urinblåsa och ändtarm ryker, stomier får ersätta. Kärlen i ljumskarna kanske måste kapas och ersättas med plaströr. Imorgon ska jag genomföra datortomografi på stora kroppspulsådern så att kärlkirurgen får närmare information om hur den ligger i förhållande till tumören.
Jag ska räkna med att ligga kvar på sjukhuset i Malmö (där operationen ska ske) fyra veckor, blir det mindre får jag ta det som bonus sa de. Jag hoppas att jag mår så bra att jag kan få bli förflyttad till Växjö. Vanligtvis vill de att man är kvar hela tiden hos dom men jag hoppas att de kan göra ett undantagsfall. Men det senare är dock ett mindre bekymmer i det stora hela, även om det kan bli väldigt viktigt för mitt välmående.

Ja, som ni förstår är detta svårt för oss. Självklart är vi glada för att de beslutat sig för att göra ett försök (det finns inga garantier att de kan få bort allt därför säger de "försök") att operera men det är ju läskigt som tusan. Hur ska man ta vara på tiden fram till dess?

Som det ser ut nu blir operationen v.37 och nu på måndag ska vi ner för att "hälsa på" och träffa narkosläkare med flera.