Tiden rullar och nu är det en vecka kvar tills vi ska ner igen. Det är det livet kretsar kring känns det som. Har inte alls haft lika lätt att släppa tankarna denna mellanperiod. Mår visserligen bättre nu än tidigare i veckan, men jag är fortfarande ganska trött och sliten. Rädd för att bli smittad av infektioner och annat.
Jag märker också att jag har svårt att ta motgångar. Mycket känsligare än mitt friska jag. Jobbigt att ringa samtal till exempelvis sjukvården, apotek och så vidare och få negativa, jobbiga svar som kräver att jag tar ny ansats.
Jag känner mig även egoistisk. Orkar mest med mig själv och mina egna behov. Det som blir över lägger jag förstås på familjen. Jag tror och hoppas det räcker. I vilket fall som helst så får det duga i nuläget. Jag är nog tillräckligt bra ändå. För tänk hur bra jag var innan!! Tur att man har lite att ta av ;-)
Jag märker också att jag har svårt att ta motgångar. Mycket känsligare än mitt friska jag. Jobbigt att ringa samtal till exempelvis sjukvården, apotek och så vidare och få negativa, jobbiga svar som kräver att jag tar ny ansats.
Jag känner mig även egoistisk. Orkar mest med mig själv och mina egna behov. Det som blir över lägger jag förstås på familjen. Jag tror och hoppas det räcker. I vilket fall som helst så får det duga i nuläget. Jag är nog tillräckligt bra ändå. För tänk hur bra jag var innan!! Tur att man har lite att ta av ;-)
det är klart du ska tillåta dig att fokusera på dig och din familj, det som gör att du mår bra. du är mer än bra, du är bäst. kram lotta
SvaraRadera