måndag, bussar

Idag har jag gjort en massa saker som vanliga människor gör. Åkt buss, varit på försäkringskassan och varit på barngympauppvisning. Alltid lite jobbigt att visa sig i nya sammanhang för nya/gamla människor. Det känns som om alla tittar, alla ser sjukdomen, undrar. Men åter igen, inte behöver jag skämmas. Jag kan ju inte hjälpa att det blivit som det blivit. Men det är härligt att vara ute bland folk igen och att träffa trevligt folkr som finns kvar där trots att jag och vår familj lever lite i en bubbla. Det är både en skön och en märklig känsla att så många har koll på mig, vad som händer och hur jag mår i och med denna blogg. Det positiva är ju att det faktiskt inte känns som att man har varit borta så länge (förutom att jag inte har koll på er och vad som händer i era liv) utan att man kan fortsätta och prata om nuet istället för att älta det trista. Det behövs ju också ibland, absolut, men vid väl valda tillfällen kanske och inte hela tiden.

Det är ju lite det den här bloggen är till för. Både att informera er läsare om läget och att skriva om det som rör mitt liv. Men det är lika mycket ett sett för mig att skriva av mig, kanske vända något jobbigt till att se det lite positivt för att kunna gå vidare. Det ger ju inte mig något att bara skriva "Fy faan vilken jävla dag det varit idag". Skulle ofta kunna göra det, men det ger mig inget utan jag behöver något mer konstruktivt för att jag ska kunna dra nytta av den jobbiga dan. Kanske låter präktigt, jag vet inte, men jag tror jag funkar lite så.

Slut på svamlet och nu lite konkret fakta: Det är värdelöst att åka buss mellan Rottne och Växjö. Det är inte ofta jag åker buss men när jag väl gör det så är bussen alltid sen. Först 10 min sen från Rottne in till stan. Men jag hade gått om tid så det var ingen fara. När jag skulle hem skulle bussen gå från busstationen 16.07 och åka kanske 800 m till min hållplats. 16.25 dök den upp. Hade jag haft bilen hade jag nästan varit hemma i Rottne då. Märkligt att det ska behöva vara så. Inte konstigt att många barnfamiljer väljer att ta bilen till jobbet i stan. Man har liksom inte tid att stå på en busshållplats när barn ska hämtas på dagis eller efter en lång arbetsdag och man vill hem till familjen. Vi har ju tänkt en del på det där Jesper och jag med tanke på att han jobbar i stan och det vore smidigt om det funkade med buss. Men tyvärr är omständigheterna runt själva bussåkandet alldeles för krångligt. Ofta är dessutom bussarna fulla och för varma vintertid så det är inte direkt någon avkoppling heller tycker Jesper. Synd, vi hade annars gärna valt detta alternativ.