måndag

Natten var jobbig. Vaknade ofta av smärta men efter hjälp så kunde jag somna om. Hela förmiddagen har jag levt som i en dimma men i denna dimma lyckades de att hitta ett ställe för att sätta dränage. Över 3,5 liter har hittills kommit ut men nu kommer det inte så mycket längre. Men vilken skillnad! Trycket har definitivt minskat och har inte behövt mer morfin. Eftermiddagen har Oscar varit hos mig. Det händer inte så ofta att man får umgås och prata med en bror i flera timmar helt ostört. Det är guld värt.
Tröttheten tog över lite senare vilket märktes när telefonen ringde. Det blir konstigt att prata i telefon halvt sovande med lite hallucinationer inblandat. Sorry ni som fickuppleva detta.
Jag hoppas att det går att få ut mer eftersom magen är fortfarande är stor som en höggravid med stort tryck åt sidorna, nerå samr upp över bröstkorgen vilket i sin tur gör det lite jobbigt att andas oc röra mig. Men nu kan jag i alla fall sätta mig upp i sängen utan hjälp. Det finns även utrymme att äta lite, så inatt slipper jag nog dropp.

Hej så länge.