tisdag 30 juli 2013

illamående

Illamåendet började redan igår. Kräktes och kräktes och sen var jag helt slut. Bara ligger. Orkar inte prata, orkar inte titta, orkar knappt gå på toa. Känner mig nästan apatisk. Får det ena och det andra för att dämpa illamåendet men tycker inte att det hjälper så bra. Nu är jag i alla fall så pass pigg att jag sitter upp i sängen. Jag har fått vätskedrivande så ju lär ju få springa på toa stup i kvarten.

Nu är det bara att kämpa. Även om jag känner att jag inte orkar mer. Vill ta en paus från livet en stund. Från detta en stund. 

14 kommentarer:

  1. Älskade lilla gumman, vad svårt det är att veta att du lider. Men du är stark och du kommer att orka! Du mår dåligt nu men snart mår du bättre. Tänk på alla som älskar dig och behöver dig. Och Carolina, det är ok att gråta.
    Kramar/mamma

    SvaraRadera
  2. Det går aldrig att sätta sig in i din situation om man inte varit där, men jag skickar en anonym Styrkekram och vill säga att du verkar vara en kvinna med mycket lifespirit och många många som hejar på dig❤hoppas du snart mår bättre!

    SvaraRadera
  3. Å vännen!!! Lider med dig... Tänker mkt på dig.. Du fixar det!!! Massa massa kramar från katta m familj!!

    SvaraRadera
  4. Åh, älskade Carolina! Vi tänker så mycket på dig och önskar dig allt gott! Birgitta beskriver det så bra. Det är ok att känna tröstlöshet och bara vilja ge upp, men snart mår du bättre igen! Massor av kramar. / Lena och Johan

    SvaraRadera
  5. Finaste Carolina! Önskar så att du slapp detta lidande. Vet dock att du kommer fixa detta, snart mår du bättre igen! Skickar många kramar!! Karin och Peter

    SvaraRadera
  6. Åh vännen du har det så tufft, men Du klarar det här. Det är så många som håller av och om dig. Många styrkekramar!/lotta

    SvaraRadera
  7. Kära Carolina

    Det gör så ont att höra hur dåligt du mår. Jag önskar självklart att du slapp dessa besvärliga behandlingar, men vet ju att dom är nödvändiga för att du ska tillfriskna. Jag vet att du kämpar på och jag tror på att det kommer att ge utdelning i det långa loppet. Är det inte så att det är värst dagarna närmast efter en behandling och att det sedan blir bättre?! Det är vad jag hoppas på!
    Varma kramar från Pappa.

    SvaraRadera
  8. Plötsligt känns mina problem väldigt små.. Vad otroligt tuff du är, kan nog inte förstå vad du går igenom, men jag känner att om någon kan klara detta är det du! Det finns en styrka och vilja i din blogg som inte går att ta miste om. Att försöka släppa och leva för de stunder du mår lite bättre tror jag är viktigt. Härligt att läsa att du har så många fina människor i din omgivning. Varmaste kramar en läsare

    SvaraRadera
  9. 50% chans att vinna, det är vad idrottspsykologerna kommit fram till är den optimala siffran för att åstadkomma sitt allra bästa i tävlingar.
    Du är fantastiskt stark, en förebild med en hejarklack som skriker, visslar och applåderar, springer bredvid, gråter och lever med dig på ditt multimaraton.
    Du ska använda din kraft till att inte bara nå utan spränga mållinjen, sedan fortsätta springa, för att visa att när du och alla andra tror att du gett allt, då finns tillräckligt kvar att springa ännu ett varv för livet och kärleken. Bara för att. Sedan kan du få medalj.
    Kram till dig och Jesper från Jonas

    SvaraRadera
  10. Åh Carolina, jag läser med tårar i ögonen som jag ideligen får torka bort, din livsgnista lyser så starkt även när jag kan föreställa mig det är som jobbigast, du är en riktig kämpe och du imponerar hela tiden med din fantastiska förmåga att kämpa, skriva, beskriva och beröra! Vi har inte varit hemma i Rottne så många dagar under semestern utan mest farit omkring, men jag följer din blogg och du finns i våra tankar!
    Många kramar och på-hejningar från Linda med familj

    SvaraRadera
  11. Bamsekram ni finns i våra tankar.

    SvaraRadera
  12. Hej Carolina! Jag har sträckläst din blogg och tycker att du är fantastisk. Samt att jag förbannar den jävla sjukdomen som förstör för så många. Jag har inga ord som kan få dig att må lite bättre, tyvärr. Jag kan inte heller säga att jag vet vad du går igenom. Men jag känner med dig, med din man, dina barn. Hoppas du kan få må lite bättre snart. Mycket bättre. Jävla cancer. En stor och hjärtlig kram till dig från en annan Carolina.

    SvaraRadera
  13. Tänker mycket på dig! Kram Mia

    SvaraRadera