Onsdag fm

Det är lite sjukdagar här i vår familj. Alla har varit febriga till och från de senaste veckorna. Ja, alla utom Jesper förstås. Jesper - familjens bärande pelare. Han som ser till att allt rullar på enligt plan. Ser till att vi får hem mat i kylskåpet, lämnar och hämtar på förskola och skola, fixar med tvätten. Ja, listan kan bli lång. Jag gör så gott jag kan. Allt jag gör är som bonushjälp. Jag har mått dåligt till och från när jag kom hem. Som ni vet låg jag ju på sjukhus några dagar för ett par veckor sen. Förra veckan drabbades jag av hemsk trötthet. De hittade inget fel på mig i de blodprov de tog. Jag var nog bara riktigt utslagen. Låg i sängen två dagar i sträck. Sakta men säkert återhämtade jag mig även från det.

Både igår och idag har jag riktigt bra dagar. Det känns direkt på morgonen när jag vaknar. Då kan jag hjälpa till hyfsat här hemma. Känns så skönt att kunna göra vanliga "mammasaker". Känns skönt att kunna stötta upp. Men det är nog viktigt att jag tar det lite lugnare än vad jag känner för egentligen. Jag vill inte ha något bakslag igen. Men det är nog även viktigt att jag är beredd på att det kan komma sämre dagar också. Annars är det nog lätt att bli för besviken.

Det går även upp och ner känslomässigt. Så lätt att tro att allt är över. Men det är så mycket kvar som behöver bearbetas. Självklart är vi jätteglada att det gått så bra. Oddsen för mig i våras var inte bra. Känns hemskt att tänka tillbaka på det. Tittade en kort sväng på cancergalan eller vad det var på 7:ans kanal i måndags. Men det var oerhört jobbigt för mig. Dröjer nog innan jag får distans till det hela.

Nu ska jag ta och åka till hästen med det nysmörjda tränset. Satt igår kväll (barnen hade somnat och Jesper var och spelade hockey) och tittade på TV och rengjorde och smörjde Happys träns. Det är lite som terapi det med.