Nya cellförändringar

För det första vill jag tacka alla som tänker på oss, bryr sig och hjälper oss. Tack för att ni finns!

Det visade sig att det uppkommit nya cellförändringar. De i Lund hade tyckt att det såg "lite stökigt" ut nere i bäckenhålan. Läkaren idag såg att det var någon massa där på 4-6 cm ungefär. De drog ur vätska ur den och lite vävnad för att se vad det är för något. Men läkaren kunde inte ge för mycket förhoppningar utan hon trodde nog att det var en ny tumör, då väntar ny operation. Troligen är den knölen som sitter högre upp i magen av samma sort men hon tog inte något prov på den. Något lymfocel kunde hon inte se i magen så förklaringen till varför jag har så ont trodde hon var den övre knölen som påverkade omgivningen.

Sarkomgruppen i Lund står troligen fast vid att jag har någon form av sarkom men vet fortfarande inte vilken sort. De har skickat "mig" vidare ner till Budapest.

Jag vet inte om man ska älta men när jag sökte förra gången för magont "där nere" så avfärdades det med ägglossning, vilket tydligen kunde göra ont (aldrig haft bekymmer med det tidigare, men visst nu ligger ju äggstockarna inte riktigt på samma plats). Fanns "tumören" där då och att de bara inte såg den?? Hur kommer det sig att de i växjö sa att det inte fanns något på röntgenbilderna som tydde på att det fanns mer cancer när Sarkomgruppen i Lund misstänker det?? Nej, jag blir inte klok på det hela och jag blir bara matt av att tänka tillbaka på om de gjort rätt eller inte rätt. Vi är där vi är nu, och det är det vi/jag måste utgå ifrån. Ingen mår bättre av att hitta syndabock.

Sitter här i kväll och småfryser, tror inte direkt att det är kallt i huset utan snarare att det är någon reaktion på dagens anspänning och besked. När man har barnen runt omkring sig är det svårt att bearbeta vad man varit med om och tiden efter de har somnat är inte lång innan man själv måste gå och lägga sig. Återhämtningstiden är lite för kort. Det är ju visserligen helt underbart att få vara hela familjen tillsammans, vill ju inget hellre, men samtidigt känner jag att jag behöver lugn och ro. Lättare blir det ju inte av att det varit mycket förkylningar/feber/scharlakansfeber i huset sista tiden och det gjort att barnen varit hemma mycket. Ebba har varit hemma från förskolan hela denna veckan med eftersom hon inte riktigt kommit igång efter operationen än, och idag har skolan varit stängd så då har Måns varit hemma. Nu hoppas vi på fortsatt fint väder, friska barn så att de kan vara ute lite mer och leka med kompisar med mera.